Man hör ju så fina historier om folk som får en lott som är helt uppodlad, med bärbuskar och massa grönsaker kvar som den förra innehavaren lämnade. Jo tjena, det tror jag på så mycket jag vill. En modern vandringssägen, jag lovar. Vår lott har varken staket eller nummerskylt (som skall anslås väl synlig enligt stadgarna), däremot har vi väldigt mycket ogräs, två risiga björnbärsbuskar och ett träd som eventuellt är dött. Vad det är för träd är det ingen som vet ännu. Det ser i alla fall inte helt kurant ut. Och det enda den förra innehavaren har lämnat var en gammal rostig spade som låg slängd under häcken som ramar in ena sidan av lotten. Jag anar ett visst mått av uppgivenhet där. Jo just det, den har ju vad Musse kallar en komposthög men vad jag menar ser mer ut som en skräphög. "Trädgårdens svarta guld", envisas Musse. "De orkade inte gå och slänga möget i containern femtio meter bort", mumlar jag. Men anyhooow, eftersom den här lotten till skillnad från den förra som vi spanade på ligger i ett trevligt område (dvs vi kände oss inte rädda för att stöta på skummisar som eldade kablar, vilket var den allmänna vajben på det förra stället) och inte var stenig som en småländsk åker så slog vi till. Imorn skriver jag kontrakt på den och sen är trettioettan vår på ett år. Vi får väl se hur det blir.
Mary
2 kommentarer:
Oh vad roligt, GRATTIS! GRATTIS! Bara säg till så kommer jag med en säck kogödsel under ena armen och en med hönsgödsel under den andra. I ryggsäcken har jag kanelbullar + picnicfilt + rosita! Tjohooo!
Det låter alldeles underbart, särskilt det där med kanelbullar och rosita. Kom när du vill!
Skicka en kommentar